{"id":1179,"date":"2019-10-16T20:48:59","date_gmt":"2019-10-16T18:48:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=1179"},"modified":"2019-10-16T20:48:59","modified_gmt":"2019-10-16T18:48:59","slug":"radionovellen-batfan-hette-beluna-av-kjell-e-genberg","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=1179","title":{"rendered":"Radionovellen: B\u00c5TFAN HETTE BELUNA av Kjell E. Genberg"},"content":{"rendered":"<p>Som ni h\u00f6rde i dagens program lyckades Kjell E. Genberg fullf\u00f6lja sin novell under programmets g\u00e5ng och h\u00e4r kommer det f\u00e4rdiga resultatet. De b\u00f6cker som presenterades i programmet (Sigillet \u2013 Helga Gregorius ber\u00e4ttelse av Helena Sigander samt L\u00e4karen och kvinnorna av Kjell E. Genberg) kan best\u00e4llas direkt fr\u00e5n f\u00f6rlaget <a href=\"http:\/\/exiliumforlag.se\/\">http:\/\/exiliumforlag.se\/<\/a> eller k\u00f6pas d\u00e4r b\u00f6cker s\u00e4ljs.<\/p>\n<p>B\u00c5TFAN HETTE BELUNA<\/p>\n<p>Av Kjell E. Genberg<\/p>\n<p>B\u00e5tfan hette Beluna och var en bakladdare. Det \u00e4r ungef\u00e4r allt jag vet om fartyget, utom att det p\u00e5 h\u00f6sten 1955 skulle g\u00e5 fr\u00e5n Hudiksvall till Grimsby i England med tr\u00e4varor och att jag skulle vara med. Det \u00e5ret hade jag f\u00e5tt sparken fr\u00e5n l\u00e4roverket i Hudik f\u00f6r att jag i en stencilerad tidning skrivit elakheter om Beata, rektorns fru som m\u00e5nga ans\u00e5g best\u00e4mde mer om skolan \u00e4n rektorn sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>N\u00e5ja, sparken \u00e4r fel ord. Uppe i Hudiksvall fanns det sofistikerade m\u00e4nniskor redan p\u00e5 den tiden. Jag kallades in och fick st\u00e5 i givakt medan utsk\u00e4llningen p\u00e5gick. Sedan fick jag v\u00e4lja mellan att frivilligt l\u00e4mna undervisningen och att bli relegerad, med all den skam och nesa som f\u00f6ljde s\u00e5dant.<br \/>\nS\u00e5 jag gick. Fast inte l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gra kvarter till H\u00e4lsinge-Kurirens lokalredaktion. D\u00e4r hade jag f\u00e5tt skriva om folk som fyllde \u00e5r f\u00f6r tio \u00f6re raden och tio kronor bilden. Fr\u00e5n den h\u00e4r dagen skulle jag f\u00e5 skriva allt m\u00f6jligt p\u00e5 heltid (fast mot samma betalning). I b\u00f6rjan blev det mest om \u201dfyllon\u201d som f\u00f6delsedagsbarnen respektl\u00f6st kallades. 65-\u00e5ringarna var v\u00e4rst, f\u00f6r om dem fick jag bara skriva att de fyllde. Det gav 30 \u00f6re, kanske en extra tio\u00f6ring om de hade m\u00e5nga mellannamn.<\/p>\n<p>Kuriren hade en annonsman som hette Wennersten och han var dessutom lokal representant f\u00f6r Sj\u00f6folksf\u00f6rbundet. N\u00e4r Beluna kom till stan och m\u00f6nstrade av sin m\u00e4sskalle fanns det ingen ny uppassare att ta till. Men det l\u00f6ste Wennersten galant. Han gick till mig och b\u00f6rjade sm\u00f6rja mig med ber\u00e4ttelser om det glada livet ute i v\u00e4rlden. D\u00e4r var det minsann mycket gladare \u00e4n i Glada Hudik.<\/p>\n<p>Innan jag visste ordet av hade jag sj\u00f6mansbok och anst\u00e4llning med m\u00e5nadsl\u00f6n. F\u00f6r att tr\u00e4na mot sj\u00f6sjuka \u00e5kte jag sista helgen som landkrabba de v\u00e4rsta karusellerna som fanns p\u00e5 h\u00f6stmarknaden i stan. Det gick bra. Sedan for jag hem f\u00f6r att packa och h\u00e4mta min trumpet. Nu var jag sj\u00f6man, men jag skulle dessutom bli en ny Louis Armstrong.<\/p>\n<p>Alla ombord \u2013 och det var inte m\u00e5nga \u2013 tyckte att det var lugnt och sk\u00f6nt p\u00e5 Hudiksvallsfj\u00e4rden n\u00e4r Beluna st\u00e4vade ut mot H\u00f6lick och jag stod och spydde vid relingen. Karuseller \u00e4r \u00f6mkliga tr\u00e4ningsredskap. Men sjukdomen gick \u00f6ver sedan jag ordinerats saltvatten att dricka. Jag tyckte efter det att jag blivit en riktig sailor d\u00e4r jag p\u00e5 kv\u00e4llarna satt p\u00e5 backen, l\u00e4tt skymd av d\u00e4ckslasten och \u00f6vade p\u00e5 \u201dWhen the saints go marching in\u201d p\u00e5 v\u00e4g mot det tyska dike som heter Kielkanalen.<\/p>\n<p>Jag begrep senare att detta \u00f6vande b\u00e5de tog bort lugnet och sk\u00f6nheten, f\u00f6r det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge innan trumpeten var f\u00f6rsvunnen. Den kunde aldrig \u00e5terfinnas. Troligen ligger den fortfarande p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns botten och kan m\u00f6jligen komma upp nu n\u00e4r man i saneringssyfte skall plocka upp senapsgas och annat el\u00e4nde som ocks\u00e5 ligger d\u00e4r.<\/p>\n<p>Det skall erk\u00e4nnas att jag misst\u00e4nkte chiefen f\u00f6r denna illegala dumpning. Han var en musikalisk m\u00e4nniska som ibland ville diskuterade klassiska komposit\u00f6rer med skepparen n\u00e4r de dinerade i den lilla officersm\u00e4ssen invid utrymmet d\u00e4r de vanliga d\u00f6dliga bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen intog sin f\u00f6da. Kaptenen hade andra och mindre eteriska intressen.<\/p>\n<p>Snart f\u00f6rstod jag ocks\u00e5 att n\u00e5gon riktig sailor var jag inte. Bevisen f\u00f6r detta var \u00f6verv\u00e4ldigande. P\u00e5 andra sidan Kielkanalen visade Nordsj\u00f6n sin, i mitt tycke, allra bedr\u00f6vligaste sida. Tjugo\u00e5tta sekundmeter fick b\u00e5tfan att stampa. Beluna hackade sig ner med ett l\u00e4te p\u00e5minnande om n\u00e4r en mycket excentrisk, och kanske n\u00e5got p\u00e5t\u00e4nd, trumslagare tr\u00e4nar in en l\u00e5t i s\u00e4llan ut\u00f6vad taktart. Jag blev sj\u00f6sjuk igen och kunde inte g\u00f6ra minsta nytta i k\u00f6ket. Eftersom el\u00e4ndet aldrig tog slut best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att g\u00f6ra slut p\u00e5 mitt unga, onyttiga liv. Vad hade jag att leva f\u00f6r egentligen? Min trumpet var borta och munnen smakade bara galla.<br \/>\nChiefen ingrep igen. Han hade tydligen best\u00e4mt sig f\u00f6r att styra mitt liv. Pl\u00f6tsligt k\u00e4nde jag ett grepp om nacke och byxbak och slets ner fr\u00e5n relingen. Hela n\u00e4sta dygn fick jag tillbringa inl\u00e5st i sjukhytten, tr\u00f6stad av skepparen som sade sig f\u00f6rst\u00e5 hur jag k\u00e4nde det, och f\u00f6rbannad av kockstuerten som nu tvingades sk\u00f6ta mitt jobb ocks\u00e5.<\/p>\n<p>Dock verkar det som om alla helveten har ett slut. Vid kajen i Grimsby gungade det inte v\u00e4rre \u00e4n att jag blev frisk igen. Tr\u00e4lasten b\u00f6rjade lossas, jag och de andra tog ut lite pengar och satte av f\u00f6r att g\u00f6ra stan, vilket var ganska fort gjort. En jungman som hette Tyr tog mig med till en pub, d\u00e4r man f\u00f6rst inte ville servera mig eftersom jag s\u00e5g s\u00e5 ung och of\u00f6rd\u00e4rvad ut. Men Tyr hade varit med f\u00f6rr \u2013 en resa visade det sig \u2013 och han l\u00e4t mycket \u00f6vertygande n\u00e4r han sade att p\u00e5 svenska fartyg m\u00e5ste man vara arton \u00e5r f\u00f6r att f\u00e5 jobb.<\/p>\n<p>Vid sidan av att jag blev full blev jag ocks\u00e5 k\u00e4r i en ung, n\u00e5got stabil flicka som hette Mary. Vi pussades bland br\u00e5ten bakom puben och mitt hj\u00e4rta brann med en v\u00e4ldig l\u00e5ga. S\u00e5 pass att jag l\u00e4t tatuera armen med ett hj\u00e4rta som inneh\u00f6ll hennes namn. N\u00e5gra m\u00e5nader senare kom jag till Hull och tog t\u00e5get till Grimsby f\u00f6r att uppvakta henne med presenter och visa tatueringen. D\u00e5 kom hon inte ens ih\u00e5g mig. Pojken i hennes s\u00e4llskap hotade mig med stryk om jag inte stack fort som bara fasen.<\/p>\n<p>Jag p\u00e5minns fortfarande om henne, trots att namnet i banderollen numera \u00e4r ett enda bludder.<br \/>\nTrumpet har jag aldrig heller spelat sedan den d\u00e4r f\u00f6rsta resan som sj\u00f6man. Fast jag kom till K\u00f6penhamn lite senare (det var hos Tatov\u00f8r-Ole i Nyhavn som k\u00e4rleken pr\u00e4ntades in i huden) och d\u00e5 s\u00e5g jag en film som inte hade kommit till Sverige \u00e4nnu. Den hette \u201dTommy Steele Story\u201d och d\u00e5 k\u00f6pte jag en gitarr. Gitarren hade jag kvar ett bra tag, f\u00f6r jag m\u00f6nstrade av s\u00e5 fort vi kom tillbaka till Sverige.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Som ni h\u00f6rde i dagens program lyckades Kjell E. Genberg fullf\u00f6lja sin novell under programmets g\u00e5ng och h\u00e4r kommer det f\u00e4rdiga resultatet. De b\u00f6cker som presenterades i programmet (Sigillet \u2013 Helga Gregorius ber\u00e4ttelse av Helena Sigander samt L\u00e4karen och kvinnorna av Kjell E. Genberg) kan best\u00e4llas direkt fr\u00e5n f\u00f6rlaget http:\/\/exiliumforlag.se\/ eller k\u00f6pas d\u00e4r b\u00f6cker s\u00e4ljs. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[553,558,561,689,1403,1937],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1179"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1180,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions\/1180"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}