{"id":280,"date":"2008-06-25T11:07:06","date_gmt":"2008-06-25T09:07:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=280"},"modified":"2008-06-25T13:37:14","modified_gmt":"2008-06-25T11:37:14","slug":"selma-lagerlof-och-bilen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=280","title":{"rendered":"Selma Lagerl\u00f6f och bilen"},"content":{"rendered":"

Visste du att Selma Lagerl\u00f6f var v\u00e5r f\u00f6rsta motorskribent? N\u00e5ja, det \u00e4r kanske en sanning med modifikation. Men faktum \u00e4r att hon var den f\u00f6rsta svenska f\u00f6rfattare som omn\u00e4mnde bilen i en av sina romaner. Detta g\u00f6r hon i sin bok G\u00f6sta Berlings Saga<\/em> som hon skrev f\u00e4rdig 1891. Detta blir inte mindre intressant n\u00e4r vi bet\u00e4nker att vad vi i dag menar med bil d\u00e5 var en relativt ny uppfinning. \u00c5r 1886 hade Carl Benz konstruerat en trehjulig vagn som drevs av en gasmotor och samtidigt hade Gottlieb Daimler byggt den f\u00f6rsta fyrhjuliga bilen. Daimlers patent k\u00f6ptes av den franska firman Panhard & Levassor som \u00e5r 1891 b\u00f6rjade tillverka fyrhjuliga bilar.<\/p>\n

Vad l\u00e4r man sig inte genom att g\u00e5 och rota p\u00e5 loppisar. I den tidigare n\u00e4mnda\u00a0 Pepparkaksfabriken i Norrskedika <\/a>k\u00f6pte jag ett par gamla exemplar av tidningen Motor fr\u00e5n 1958 och i en av dessa finns en intressant artikel med anledning av 100-\u00e5rsminnet av Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6delse. Artikelf\u00f6rfattaren Per Meurling tar upp f\u00f6rfattarinnans omn\u00e4mnande av bilen i en av sina b\u00f6cker och spekulerar i bakgrunden till detta. P\u00e5 s\u00e4tt och vis var det synd att jag inte l\u00e4st artikeln innan jag tidigare i \u00e5r bes\u00f6kte f\u00f6rfattarinnans hem M\u00e5rbacka. Det hade onekligen gett ett nytt, intressant perspektiv \u00e5t hennes historia.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r i kapitel 33 i G\u00f6sta Berlings Saga<\/em> som hon ber\u00e4ttar om uppfinnaren Kevenh\u00fcller. Denne m\u00f6ter en dag skogsr\u00e5et p\u00e5 Karlstads torg och hon ger honom g\u00e5van att utf\u00f6ra vilka konstverk han vill, men blott ett av varje slag. Kevenh\u00fcller skapar sedan en flygmaskin, en turbin \u2013 och en bil. Detta g\u00f6r uppfinnaren till en ber\u00f6md och respekterad man och han \u00e5ker till Stockholm f\u00f6r att visa upp sin vagn f\u00f6r kungen. Selma Lagerl\u00f6f beskriver bil\u00e5kandets fr\u00f6jkder s\u00e5lunda: \u201dHan beh\u00f6vde inte v\u00e4nta p\u00e5 skjutsh\u00e4star eller gr\u00e4la med h\u00e5llkarlar. Han beh\u00f6vde inte skaka p\u00e5 rapph\u00f6na eller sova p\u00e5 h\u00e5llstugans tr\u00e4b\u00e4nk. Han for stolt i sin egen vagn och var framme p\u00e5 ett par timmar\u201d.<\/p>\n

Detta \u00e4r den f\u00f6rsta skildringen av bilens bekv\u00e4mligheter i svensk litteratur. Men den slutar tragiskt. Kevenh\u00fcller kraschar med sin nya vagn mot slottsmuren (j\u00e4mf\u00f6r historien om Cugnots \u00e5ngvagn!).<\/p>\n

Hur har hon d\u00e5 kommit p\u00e5 id\u00e9n att l\u00e5ta Kevenh\u00fcller vid sidan av en turbin och en flygmaskin uppfinna just en bil? Turbinen g\u00e5r tillbaka till Segners reaktionshjul fr\u00e5n 1750 och den f\u00f6rsta praktiskt anv\u00e4ndbara reaktionsturbinen konstruerades redan 1827 av Fourneyron. Detta kan hon ha l\u00e4st om. \u00c5r 1891 var \u00e4mnet flyg h\u00f6gaktuellt d\u00e5 tysken Otto Lilienthal gjorde sina f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k med glidflyg, vilket det naturligtvis skrevs mycket om i tidningarna. Men bilen, d\u00e5? Panhard & Levassors nystartade bilproduktion l\u00e5g \u00e4nnu i sin linda och skedde i liten skala. Den hade n\u00e4ppeligen n\u00e4mnts i pressen.<\/p>\n

F\u00f6rklaringen \u00e4r ytterst enkel. \u00c5r 1891 anordnades en stor utst\u00e4llning i G\u00f6teborg och till denna hade Panhard & Levassor s\u00e4nt ett exemplar av sin mirakul\u00f6sa sj\u00e4lvg\u00e5ende vagn. Kanske bes\u00f6kte den lilla vetgiriga l\u00e4rarinnan fr\u00e5n Landskrona utst\u00e4llningen \u2013 eller s\u00e5 l\u00e4ste hon om den i tidningarna.<\/p>\n

Hur slutar d\u00e5 historien om Kevenh\u00fcller? Jo, han g\u00e5r under i sin f\u00f6rtvivlan att endast kunna g\u00f6ra ett exemplar av varje konststycke, vilket om\u00f6jligg\u00f6r massproduktion. Mitt i nederlaget uppenbarar sig skogsr\u00e5et sig f\u00f6r honom p\u00e5 nytt och talar till honom:<\/p>\n

–\u00a0Galning! F\u00f6rbj\u00f6d jag dig n\u00e5gonsin att l\u00e5ta andra g\u00f6ra efter dina verk? Vad ville jag annat \u00e4n att skydda snillets man fr\u00e5n hantverksarbete<\/em>?<\/p>\n

Selma Lagerl\u00f6f n\u00e4rde en stark misstro mot den maskintids\u00e5lder, vars inbrott hon anade. Men hennes inst\u00e4llning var inte enkelriktad. I det l\u00e4ngsta h\u00e4mtade hon sina g\u00e4ster till M\u00e5rbacka med h\u00e4st och vagn. Men till slut skickade hon dock sin gamle kusk till G\u00f6teborg f\u00f6r att l\u00e4ra sig att k\u00f6ra bil. Meurling avslutar sin artikel s\u00e5lunda:<\/p>\n

\u201dHon, den stora traditionalisten, accepterade till sist bilen p\u00e5 samma s\u00e4tt som hon accepterade att modernisera M\u00e5rbackas jordbruk och att komplettera det med en kexfabrik och en havremj\u00f6lsfabrik\u201d.<\/p>\n

Vad kan man inte l\u00e4ra sig genom att g\u00e5 p\u00e5 loppisar?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Visste du att Selma Lagerl\u00f6f var v\u00e5r f\u00f6rsta motorskribent? N\u00e5ja, det \u00e4r kanske en sanning med modifikation. Men faktum \u00e4r att hon var den f\u00f6rsta svenska f\u00f6rfattare som omn\u00e4mnde bilen i en av sina romaner. Detta g\u00f6r hon i sin bok G\u00f6sta Berlings Saga som hon skrev f\u00e4rdig 1891. Detta blir inte mindre intressant n\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[558,575,689],"tags":[1257,1260,1259,2228,1167],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/280"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=280"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/280\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}