{"id":421,"date":"2008-09-06T19:52:24","date_gmt":"2008-09-06T17:52:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=421"},"modified":"2008-09-07T17:26:27","modified_gmt":"2008-09-07T15:26:27","slug":"radio-mercur-%e2%80%93-radiopionjar-till-sjoss","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/?p=421","title":{"rendered":"Radio Mercur \u2013 radiopionj\u00e4r till sj\u00f6ss"},"content":{"rendered":"

Jag fick nyligen v\u00e4nliga kommentarer och mejl fr\u00e5n en dansk l\u00e4sare, boende i Provence, Frankrike. I sin blogg skriver\u00a0Pia-Charlotte<\/a>\u00a0 bland annat om den danska “pirats\u00e4ndaren” Radio Mercur, som hon lyssnade flitigt till n\u00e4r stationen s\u00e4nde till Danmark fr\u00e5n internationellt vatten i \u00d6resund 1958-62 samt under en period fr\u00e5n Stora B\u00e4lt. Detta f\u00f6ranledde mig att i g\u00f6mmorna gr\u00e4va fram en artikel som jag skrev om stationen f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. H\u00e4r f\u00f6ljer allts\u00e5 i korthet historien om Radio Mercur.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Rundradios\u00e4ndningar fr\u00e5n havet \u00e4r en gammal f\u00f6ret\u00e9else. M\u00e5nga exempel finns p\u00e5 stationer som s\u00e4nt fr\u00e5n fartyg i olika sammanhang. Till exempel s\u00e5 var det p\u00e5 30- och 40-talet vanligt att man s\u00e4nde musik som h\u00e4lsning till m\u00f6tande fartyg \u00f6ver skeppsradion. Men n\u00e4r det g\u00e4llde att anv\u00e4nda sig av en radios\u00e4ndare ombord p\u00e5 ett fartyg f\u00f6rankrat p\u00e5 internationellt vatten f\u00f6r att kringg\u00e5 ett radiomonopol s\u00e5 var ett antal danska entrepren\u00f6rer faktiskt f\u00f6rst i v\u00e4rlden. Radio Mercur kom att st\u00e5 modell f\u00f6r m\u00e5nga andra s k offshore-stationer. Historien om Radio Mercur har onekligen m\u00e5nga po\u00e4nger. Den b\u00f6rjar med en dansk vagabonds kringflackande i medelhavsl\u00e4nderna och slutar med det sista sj\u00f6slaget i \u00d6resund mellan tv\u00e5 s\u00e5 osannolika fiender som Danmark och Libanon.<\/p>\n

Fr\u00e5n madrasser till Medelhavet<\/strong><\/p>\n

Peer Jansen<\/strong> hette en ung man som under 50-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft hade en l\u00e4rlingsplats p\u00e5 madrassfabriken Nordisk Fjaer. Egentligen var det inte vad han \u00f6nskat d\u00e5 han mycket hellre ville bli radioreparat\u00f6r. P\u00e5 kv\u00e4llarna lyssnade han i likhet med m\u00e5nga andra runt om i Europa p\u00e5 de engelska s\u00e4ndningarna fr\u00e5n Radio Luxembourg och AFN. Den danska monopolradion var vid denna tid fokuserad p\u00e5 bildande och kulturella program och popul\u00e4r musik saknades n\u00e4stan helt. Mellanv\u00e5gsbandet blev allts\u00e5 ett musikaliskt andningsh\u00e5l f\u00f6r Peer Jansen, men d\u00e4remot s\u00e5 var inte platsen p\u00e5 Nordisk Fjaer hans lik\u00f6r.<\/p>\n

Till slut tr\u00f6ttnade han p\u00e5 allt, tog sin gitarr p\u00e5 ryggen och reste iv\u00e4g ut i Europa utan m\u00e5l. Han tog str\u00f6jobb h\u00e4r och d\u00e4r och under sin resa kom han s\u00e5 sm\u00e5ningom till medelhavsl\u00e4nderna. Klimatet tilltalade honom men han skulle under denna resa komma i kontakt med n\u00e5got \u00e4nnu mera intressant. I farvattnen vid Tolv\u00f6arna utanf\u00f6r Rhodos l\u00e5g ett fartyg, m\/v Courier<\/a><\/em>, som s\u00e4nde Voice of America\u2019s program till Europa och \u00f6stblocket. Stationen s\u00e4nde utan att ha tilldelats frekvenser av den europeiska radiounionen och s\u00e5gs s\u00e4kerligen som en pirat av makthavarna bakom j\u00e4rnrid\u00e5n. Sakta b\u00f6rjade ett ljus g\u00e5 upp f\u00f6r Peer Jansen. Radio Luxembourg…. fartyg p\u00e5 internationellt vatten… Helt pl\u00f6tsligt fick Peer en enorm br\u00e5dska tillbaka till Danmark. Nu hade han kommit p\u00e5 en ide. En ide som skulle utmynna i ett media\u00e4ventyr som \u00f6vertr\u00e4ffade s\u00e5v\u00e4l hans egna som andras f\u00f6rv\u00e4ntningar.<\/p>\n

Kan Voice of America s\u00e5 kan vi<\/strong><\/p>\n

Peer:s ide var att kringg\u00e5 det danska radiomonopolet genom att uppr\u00e4tta en station ombord p\u00e5 ett fartyg i internationellt vatten. En radiostation som liksom Radio Luxembourg och AFN skulle erbjuda underh\u00e5llning och popul\u00e4r musik. Han s\u00f6kte upp sin kusin B\u00f8rge Agerskov<\/strong>, som l\u00e4ste juridik p\u00e5 K\u00f6penhamns univeritet f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp. Det visade sig att det var fullt m\u00f6jligt att kringg\u00e5 radiomonopolet genom att placera en station p\u00e5 internationellt vatten i \u00d6resund. Peer lyckades ocks\u00e5 att intressera sin nuvarande arbetsgivare, Ib Fogh<\/strong>, att g\u00e5 med i projektet som finansi\u00e4r. Fogh var grossist i guldsmedsbranschen och s\u00e5g m\u00f6jligheten till goda f\u00f6rtj\u00e4nster med radioprojektet.<\/p>\n

Vid denna tid var FM-apparater inte speciellt vanliga i Danmark, men man besl\u00f6t sig f\u00f6r att anv\u00e4nda FM, fr\u00e4mst p g a m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda en mindre antenn. Det f d lastfartyget Cheeta<\/em> ink\u00f6ptes 1957\u00a0fr\u00e5n en kapten Gerhard Thiele<\/strong>, som seglat frakt mellan Stockholm och Antwerpen i m\u00e5nga \u00e5r. B\u00e5tens nya namn blev Cheeta Mercur<\/em>. Sedan g\u00e4llde det att f\u00e5 fram en radios\u00e4ndare. En\u00a0 radioamat\u00f6r som var k\u00e4nd f\u00f6r att vara duktig p\u00e5 elektronik och att bygga radioutrustning, William Pedersen<\/strong> – till yrket cykelreparat\u00f6r – engagerades till att bygga en radios\u00e4ndare och studioutrustning.<\/p>\n

Skeppet seglades till ett skeppsvarv i Stege p\u00e5 M\u00f8n f\u00f6r att utrustas. Anledningen till att man valde detta varv var att det l\u00e5g avsides. Man f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla projektet hemligt men snart b\u00f6rjade ryktena spridas om det mystiska skeppet i Stege hamn och i en lokaltidning spekulerade man i om det m\u00f6jligen kunde r\u00f6ra sig om en flytande radiostation. Det var i detta sammanhang som uttrycket \u201dpirats\u00e4ndare\u201d myntades. Nu ins\u00e5g man p\u00e5 Radio Mercur att det var h\u00f6g tid att g\u00e5 ut och ber\u00e4tta om projektet. Huvudm\u00e4nnen Fogh och Jansen presenterade sig som agenter f\u00f6r ett anonymt konsortium fr\u00e5n Schweiz. I sj\u00e4lva verket var den ende inblandade schweizaren advokaten Flachsmann<\/strong> som sk\u00f6tte radions bolag i Liechtenstein. Fartyget var registrerat i Panama och chartrades sedan av bolaget i Liechtenstein. Till sist hade man ett bolag i Danmark som hade som uppgift att producera radioprogram och s\u00e4lja reklam.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/em><\/p>\n

Radio Mercurs s\u00e4ndarfartyg Cheeta<\/em><\/p>\n

F\u00f6rsenad start<\/strong><\/p>\n

Sommaren 1958 var det dags f\u00f6r premi\u00e4r f\u00f6r Radio Mercur. Tekniska problem och h\u00e5rt v\u00e4der gjorde att starten sk\u00f6ts upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Till sist best\u00e4mdes premi\u00e4rdagen till den 2 augusti 1958 och Radio Mercur hade lyckats s\u00e4lja in en hel del reklam. De deltagande f\u00f6retagen satte in stora annonser i de danska tidningarna om de program de sponsrade. Stationen skulle s\u00e4nda sex timmar dagligen: fr\u00e5n kl 18 till 24 p\u00e5 FM 93.12 MHz. P\u00e5 premi\u00e4rkv\u00e4llen drabbades stationen p\u00e5 nytt av problem med tekniken samt h\u00e5rt v\u00e4der. Detta gjorde att mottagningen blev mycket d\u00e5lig p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i den m\u00e5n man h\u00f6rdes \u00f6verhuvudtaget. Dagen d\u00e4rp\u00e5 h\u00f6rdes man b\u00e4ttre och n\u00e5dde s\u00e5 l\u00e5ngt som till Malm\u00f6. Programmen spelades huvudsakligen in i land och banden fraktades sedan ut med b\u00e5t till Cheeta. Ett riktigt scoop var n\u00e4r man den 12 augusti 1958 lyckades engagera entertainern Victor Borge<\/strong> som spelade in en show f\u00f6r Radio Mercur.<\/p>\n

Ja, Radio Mercur var ig\u00e5ng men det dr\u00f6jde innan pengarna b\u00f6rjade rulla in. M\u00e5nga medarbetare i staben p\u00e5 n\u00e4rmare 100 personer arbetade utan l\u00f6n i avvaktan p\u00e5 att pengar till l\u00f6ner skulle komma in. R\u00e4ddningen f\u00f6r stationen blev ett l\u00e5n fr\u00e5n finansmannen Alex Brask Thomsen<\/strong> som tog Radio Mercur genom den f\u00f6rsta sv\u00e5ra tiden. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev ekonomin allt b\u00e4ttre och personalen fick sina l\u00f6ner.<\/p>\n

Myteri p\u00e5 piratskeppet<\/strong><\/p>\n

I takt med att reklampengarna rullade in s\u00e5 v\u00e4xte missn\u00f6jet bland medarbetarna p\u00e5 Radio Mercur. Fr\u00e4mst v\u00e4nde man sig emot reklamernas inverkan p\u00e5 programmen och man hade sv\u00e5rt att komma \u00f6verens med Ib Fogh. Denne hade liksom Peer Jansen nu flyttat utomlands av skattesk\u00e4l och b\u00e5da levde ett lyxliv som finansierades av int\u00e4kterna fr\u00e5n radion. Missn\u00f6jet med ledningen fick ett antal Radio Mercur-medarbetare att i b\u00f6rjan av 1961 bryta sig\u00a0 ur samarbetet och etablera en konkurrerande station. Det var ett antal av nyckelm\u00e4nnen bakom Radio Mercur som nu gick sin egen v\u00e4g och tillsammans med finansmannen Alex Brask-Thomsen<\/strong> startade Danmarks Comercielle Radio \u2013 DCR<\/strong>. Denna kanal kom att f\u00e5 en mera finkulturell framtoning \u00e4n sin konkurrent.<\/p>\n

Skeppet Nijmah Al Hazz<\/em> ink\u00f6ptes och utrustades i Rotterdam. F\u00f6r att undg\u00e5 myndigheternas beslag s\u00e5 installerades sj\u00e4lva radioutrustningen ute p\u00e5 \u00f6ppen sj\u00f6 under resan till Danmark. Skeppet d\u00f6ptes om till Lucky Star<\/em> och registrerades i Libanon. Den 15 september 1961 startade DCR sina s\u00e4ndningar p\u00e5 93.97 MHz och man anv\u00e4nde en Siemenss\u00e4ndare p\u00e5 5 kW samt en amerikansk antenn av \u201dturnstyle\u201d-typ som gav en reell uteffekt (ERP) av 44 kW.<\/p>\n

Samtidigt som DCR f\u00f6rbereddes s\u00e5 hade Radio Mercur tagit ytterligare ett s\u00e4ndarfartyg i bruk: ett norskt passagerarfartyg som hette Mosken<\/em> och d\u00f6ptes om till Cheeta II<\/em>. Tidvis experimenterade man med stereos\u00e4ndningar genom att s\u00e4nda p\u00e5 tv\u00e5 olika frekvenser och f\u00f6r att kunna ta emot i stereo s\u00e5 m\u00e5ste lyssnarna anv\u00e4nda tv\u00e5 mottagare, inst\u00e4llda p\u00e5 de olika frekvenserna. Efter hand placerades Cheeta Mercur i Stora B\u00e4lt i ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra Radio Mercur till en rikst\u00e4ckande kanal. Snart kom man underfund med att den st\u00f6rre och mera sj\u00f6v\u00e4rdiga Cheeta II var l\u00e4mpligare att anv\u00e4nda i de h\u00e5rdare vattnen i Stora B\u00e4lt och b\u00e5tarna fick byta plats. Efter en grundst\u00f6tning den 12 februari 1962 s\u00e5ldes Cheeta Mercur till Britt Wadner<\/strong>, som under ett antal \u00e5r skulle k\u00e4mpa mot\u00a0 svenska myndigheter med sin Radio Syd<\/strong> tills den sv\u00e5ra issituationen i \u00d6resund tvang henne att 1966 avbryta s\u00e4ndningarna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

S\u00e4ndarfartyget Cheeta II med Skipper Kaj i f\u00f6rgrunden. <\/em><\/p>\n

Redan 1958 hade svenska program b\u00f6rjat s\u00e4ndas fr\u00e5n Cheeta Mercur under namnet Sk\u00e5nes Radio Mercur<\/strong> genom att radioentusiasten Nils-Erik Svensson (NES) <\/strong>\u00a0fr\u00e5n Landskrona k\u00f6pte s\u00e4ndningstid \u00f6ver stationen.<\/p>\n

<\/a><\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/em><\/p>\n

Maskinrummet ombord p\u00e5 Cheeta. Fr\u00e5n v\u00e4nster: Ib Fogh, Britt Wadner (senare Radio Syd) och Nils Eric Svensson, mera k\u00e4nd som NES.<\/em><\/p>\n

Sj\u00f6slaget i \u00d6resund<\/strong><\/p>\n

DCR:s saga blev kort. Den 29 januari 1962 gick DCR och Radio Mercur samman och den nya stationen kom att forts\u00e4ttningsvis heta Radio Mercur d\u00e5 namnet var v\u00e4l inarbetat i Danmark. Ett villkor f\u00f6r sammanslagningen var att Ib Fogh l\u00e4mnade f\u00f6retaget vilket ocks\u00e5 skedde. Under Radio Mercurs hela levnad hade den danska regeringen letat efter m\u00f6jligheter att stoppa s\u00e4ndningarna. 1962 f\u00f6rbereddes ett lagf\u00f6rslag som skulle kriminalisera s\u00e5 kallade pirats\u00e4ndningar fr\u00e5n \u00f6ppna havet. N\u00e4r trafikminister Kai Lindberg<\/strong> \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n ett m\u00f6te med sin kollega G\u00f6sta Skoglund<\/strong> i Stockholm kunde han ge beskedet att piratradiolagen skulle tr\u00e4da i kraft den 1 augusti 1962. Detta kom som en chock f\u00f6r Radio Mercur-folket som hade r\u00e4knat med en l\u00e4ngre avvecklingsperiod och nu fick bara n\u00e5gra veckor p\u00e5 sig innan man skulle st\u00e4nga. Vid midnatt den 31 juli avslutades tack och farv\u00e4l-programmet fr\u00e5n Radio Mercur och Britt Wadner<\/strong> med Radio Syd var nu ensam i etern fr\u00e5n \u00d6resund.<\/p>\n

Lucky Star l\u00e5g dock kvar p\u00e5 sin vanliga position. Den 13 augusti 1962 h\u00f6rdes Radio Mercur i etern p\u00e5 nytt och man s\u00e4nde en hel del gamla bandade program. De tidigare medarbetarna f\u00f6rnekade allt samr\u00f6re med stationen och det uppgavs att v\u00e4sttyska intressenter stod bakom. Danska myndigheter f\u00f6rberedde en aktion mot Lucky Star f\u00f6r att stoppa pirats\u00e4ndningarna. Det var dock inte helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att man i realiteten skulle kr\u00e4nka libanesiskt territorium genom att borda fartyget. Vad som gjorde att\u00a0 man \u00e4ndock v\u00e5gade steget var att man m\u00e4rkt att cedertr\u00e4det p\u00e5 den libanesiska flaggen i aktern p\u00e5 fartyget saknade ett par grenar och flaggan var uppenbarligen en f\u00f6rfalskning. S\u00e5ledes kunde man misst\u00e4nka att fartyget saknade registrering. Dessutom f\u00f6rekom ett rykte om att ett mord skulle ha beg\u00e5tts ombord p\u00e5 Lucky Star<\/em> men att detta skulle vara orsak till att fartyget bordades har inte kunnat bekr\u00e4ftas.<\/p>\n

I gryningen den 16 augusti 1962 n\u00e4rmade sig tullkryssarna Knud<\/em> och Valdemar<\/em> Lucky Star fr\u00e5n den svenska sidan av \u00d6resund. Poliser och ett flertal civilpersoner, bl a jurister, bordade fartyget. De \u00f6verrumplade m\u00e4nnen ombord p\u00e5 piratskeppet tog det med ro och bj\u00f6d sina ov\u00e4ntade g\u00e4ster p\u00e5 \u00f6l. Fartyget bogserades in till Tuborgs hamn och kaptenen Dan Karanker<\/strong> samt s\u00e4ndningstekniker Leif Knudsen<\/strong> kom s\u00e5 sm\u00e5ningom att d\u00f6mas till b\u00f6ter f\u00f6r sin delaktighet i de olagliga s\u00e4ndningarna.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bordningen av Lucky Star ute i \u00d6resund.<\/em><\/p>\n

Under \u00e5ren har namnet Radio Mercur dykt upp i olika sammanhang. Bland annat har danska program s\u00e4nts med detta namn p\u00e5 Mallorca och en tid fanns en FM-station i Danmark med namnet Radio Mercur. Fribytaren i \u00d6resund kom att f\u00e5 m\u00e5nga efterf\u00f6ljare till sj\u00f6ss. Ni som \u00e4r intresserade av att l\u00e4sa mera om Radio Mercur rekommenderas boken Pirater i \u00e6teren<\/strong> samt Fredrik Kar\u00e9n:s bok Piratdrottningen<\/strong>. B\u00e5da b\u00f6ckerna s\u00e4ljs bland annat av Sveriges DX-F\u00f6rbund<\/a>. Tack till G\u00f6ran Carlsson f\u00f6r bilder. Mera om Radio Mercur, DCR och Radio Syd finns p\u00e5 hans hemsida<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven vad andra bloggar skriver om Radio Mercur<\/a>, DCR<\/a>, piratradio<\/a>, Lucky Star<\/a>, radio<\/a>, nostalgi<\/a>, offshore radio<\/a><\/p>\n

Prenumerera p\u00e5 min blogg (RSS)<\/span><\/a> och Kommentarer (RSS)<\/span><\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag fick nyligen v\u00e4nliga kommentarer och mejl fr\u00e5n en dansk l\u00e4sare, boende i Provence, Frankrike. I sin blogg skriver\u00a0Pia-Charlotte\u00a0 bland annat om den danska “pirats\u00e4ndaren” Radio Mercur, som hon lyssnade flitigt till n\u00e4r stationen s\u00e4nde till Danmark fr\u00e5n internationellt vatten i \u00d6resund 1958-62 samt under en period fr\u00e5n Stora B\u00e4lt. Detta f\u00f6ranledde mig att i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[689,592],"tags":[1471,697,1470,2216,739],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/421"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=421"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/421\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=421"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=421"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.ronnybgoode.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=421"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}