Bulletiner från Vita Huset

Lappsjukan har kommit till Hälsingland

Är det konflikträdsla och ovilja att interagera med andra personer som gör att många gärna sätter upp lappar med klagomål i stället för att ta det direkt med den det gäller? I en artikel i Aftonbladet läser vi om David Batra som i sin nyutkomna bok Den som inte tar bort luddet ska dö! samlat en massa kul exempel på lappar som satts upp i olika sammanhang för att framföra kritik. Och det är sannerligen inte bara i tvättstugan som det förekommer. Några exempel på lapptexter från boken:

– På en vindruta ”Här kan du ju inte parkera, din idiot! Må lopporna från tusen kameler hemsöka edert könsorgan!”
– I tvättstuga när en somalisk familj flyttat in ”Här städar vi efter oss. Svarta som vita”
– På dörren till Medborgarhuset i Eslöv  ”Morgondagen inställd på grund av bristande intresse.”

Jag erkänner: jag är själv lika skyldig som alla andra. I vår tvättstuga så är det många av oss som ställer in våra kassar med tvätt- och sköljmedel för att ha allt till hands när vi ska tvätta. En dag när jag kom dit med min tvätt så var mitt tvättmedel helt plötsligt borta. Nåja, jag åkte för att köpa nytt och medan tvättmaskinerna jobbade så satt jag och spånade ihop ett litet kåseri i form av ett öppet brev till andra användare. Jag döpte alstret till Mysteriet med det försvunna tvättmedlet och avslutade med ett erbjudande om att den som behövde gärna fick låna av mitt tvättmedel bara det återställdes. Barnsligt? Jo, men ibland så tränger skrivklådan på när man sitter och inte har något att göra och jag är ju tydligen inte ensam om åkomman….

Nästa gång jag kom till tvättstugan så fanns en synnerligen giftig utläggning på samma papper från en anonym tvättstugeanvändare som tyckte att jag i likhet med ”många av oss andra” borde bära hem mitt tvättmedel i stället för att komma med anklagelser mot ”oss”. Vilka det var framgick inte.  Något måste jag ju använda dödtiden till så jag formulerade ett ironiskt svar som gick ut på att den vars samvete är rent knappast behöver känna sig anklagad. Nästa gång var papperet borta….

Storm i ett vattenglas, kan tyckas. Samtidigt är det tydligen blodigt allvar för många, som framgår av denna artikel. Nej, då är det skönt att lämna Fjollträsk åt sitt öde och dra norrut, till friden och stillheten i Hälsingetorpet. Fjärran från kitsliga små lappar. Eller?

Vi är några entusiaster som brukar sitta ute i torpet då och då för att lyssna på utlandsradio, alltså ägna oss åt DX-ing. I torpet ligger också en gästbok där vi skriver in små inlägg varje gång vi varit här. Medan kaffepannan puttrar hemtrevligt på vedspisen så bläddrar jag litet i gästboken för att se vad som timat sedan sist. Ett par utdrag:

– Jag fann mikrovågsugnen i ett bedrövligt skick i morse. SKÄRPNING!
– Gjorde ren kylskåpet från mögel. Dörren var stängd samt blöta tidningar. BÄTTRING!
– Ronnys beskrivning av de gångna nätterna saknas.

Skyldig eller inte så kan jag konstatera att lappsjukan sprider sig över nationen….

Läs även vad andra bloggar skriver om David Batra, lappsjuka, Hälsingland, tvättstuga, DX-ing

Prenumerera på min blogg (RSS) och Kommentarer (RSS).

Tags: David Batra, DX-ing, Hälsingland, Humor, lappsjuka