May 30, 2008 – 10:08 am
Gårdagen blev intensiv när några av oss drog oss ut på den värmländska landsbygden för att upptäcka nya smultronställen och besöka intressanta utflyktsmål. Givetvis kan det vara intressant att se hur vår stora författarinna Selma Lagerlöf levde så hennes Mårbacka blev vårt första stopp och jag återkommer till detta. Men åter till DX-Parlamentet. Någon kanske undrar vad som menas med ”DX” och varför ha ett parlament i ämnet?
”DX” är en förkortning som från början användes vid kommunikation med hjälp av morsetelegrafi. Förkortningen betecknar förbindelse över långa distanser och det går ju naturligtvis åt färre tecken att knacka fram ”DX” på sin telegrafinyckel jämfört med att sända ”denna förbindelse sker mellan två stationer belägna på avsevärt avstånd ifrån varandra”.
Så småningom fick begreppet ”DX” en helt ny innebörd. I radions barndom var stationerna mycket intresserade av att få in rapporter om hur de kunde höras på olika platser och uppmuntrade därför lyssnare att skicka in sina lyssnarrapporter. Som tack för dessa rapporter brukade stationerna skicka s k QSL-kort till rapportörerna som en bekräftelse på att man hört just deras station. Samlandet av dessa verifikationer, QSL, blev en viktig del av lyssnarhobbyn och de lyssnare solm ägnade sig åt att avlyssna och sända lyssnarrapporter till avlägsna radiostationer kom att kallas DX-are. Även radioamatörer brukar bekräfta de kontakter man haft med andra amatörstationer genom att skicka QSL till varandra.
Under krigsåren var utlandslyssning mycket vanlig bland gemene man i Sverige. Många stationer ute i världen hade sändningar på svenska och utländsk radio blev en naturlig väg att få nyheter om krigsutvecklingen. Under 50-talet utvecklades DX-ingen till en formlig foklkrörelse och det ordnades olika tävlingar och mästerskap i DX-ing. Förutom ofta färggranna och vackert designade QSL-kort så hände det ofta att radiostationer skickade ut souvenirer och presenter av olika slag till sina lyssnare. Framför allt för stationer med utlandsprogram blev DX-arna en viktig målgrupp, dels för att få uppgifter om hur man hördes men även för att få in feedback, programkritik och förslag.
Finns då något utrymme för en hobby av detta slag i dagens medievärld, där vi är så intensivt exponerade för en oändlig mängd av medier och kommunikationskanaler? Ja, faktiskt finns det fortfarande ett antal entusiaster som ser tjusningen med denna hobby och fortsätter att lyssna på utländska stationer, främst på kort-, mellan- och långvåg. Några har varit med sedan 40-talet medan andra fått upp ögonen för DX-lyssning under senare år. Med tanke på alla mediealternativ som finns idag så är det kanske förståeligt att få ungdomar ägnar sig åt DX-hobbyn vilket var mycket vanligt på 60- och 70-talet.
Varför ska man lyssna på kortvåg och mellanvåg när det finns webbradio, satellitkanaler och bredband? Ja, en stor fördel är att du kan lyssna på relativt billiga och enkla mottagare oavsett var du befinner dig, oberoende av bredbandsuppkoppling och satellitantenner. Radion når dit bredband och satelliter inte når. I tredje världen är kortvågsradio fortfarande ett viktigt alternativ för att nå ut på grund av begränsad infrastruktur och fattigdom.
Det finns i landet ett antal klubbar, s k DX-klubbar, där medlemmarna än idag ägnar sig åt DX-ing. Dessa klubbar är organiserade i ett riksförbund, Sveriges DX-Förbund. Förbundet verkar för att sprida information om radiohobbyn och ger ut tidningen Eter-Aktuellt som bl a innehåller tuips på utländska stationer och program, frekvenser etc. Dessutom ordnar man varje år ett DX-Parlament, där entusiaster från när och fjärran träffas. Helgen den 30 maj-1 juni hålls detta parlament på Hotell Drott i Karlstad. Under dessa dagar ska bland annat riktlinjerna för förbundets fortsatta arbete dras upp. En stor fråga är förstås återväxten. Hur intressera någon för DX-hobbyn idag? Ska vi inrikta oss på nostalgiker och människor i mogen ålder som en gång varit DX-are. Eller är det möjligt att intressera helt nya entusiaster för denna hobby som givit många av oss så mycket i form av internationella kontakter, kunskaper i främmande språk och geografi, en ökad förståelse för andra kulturer och inte minst nya intressanta perspektiv på musik och andra kulturyttringar.
DX-ing är en mångfacetterad hobby. Om du tycker att det verkar intressant, gå in på www.sdxf.org och läs mera. Se då också till att beställ ett gratis provexexemplar av tidningen Eter-Aktuellt. Tell’em RonnyBGoode sent you!
Vår värdinna Linda hälsar oss välkomna till DX-Parlamentet i Karlstad 2008.
