Bulletiner från Vita Huset

Omplacering bättre än time-share

Alla Hjärtans Dag och min bästa vän Ona är tillbaka hemma igen. Vi har precis varit ute på morgonpromenaden och trots att vår kompis Cosmo är kastrerad så visade han ett påtagligt intresse för Ona som löper just nu. Ja, det var till och med så att han försökte sig på en ridtur. Kanske lyckades kastreringen inte helt utplåna intresset för erotik?

Jag läser på Aftonbladet om omplacering av hundar och samtidigt så berättar ett nyhetstelegram att en ny affärsidé sett dagens ljus i USA – var annars? FlexPetz (varför inte lika gärna döpa verksamheten till Rent-A-Dog) har som affärsidé att hyra ut hundar på timeshare-basis till personer som vill ha en hund för en kortare tid. Dessutom är hundarna utrustade med GPS-halsband om de skulle få för sig att göra en egen avstickare någonstans. De flesta hundarna är tidigare hemlösa eller omplaceringsfall och FlexPetz tar förstås rejält betalt för sina tjänster.

Ja, vad säger man? Jag tycker att det verkar vara ett cyniskt utnyttjande av hundarna och risken måste vara överhängande att det blir fel. Om man inte är beredd att ta det ansvar det innebär att ha hund så är det nog bättre att låta bli. Här har människans bästa vän reducerats till en handelsvara som existerar bara för att tillfredsställa folks tillfälliga nycker. När det inte passar längre eller blir för obekvämt så lämnar man bara bort hunden igen.

Kan dessa hundar någonsin känna verklig trygghet? Vilken sorts människor är det som är intresserade av att ha en hund för en kortare period och inte är beredd att fullt ut ta ansvar för sin vän? Då är det väl i så fall bättre att ställa upp som frivillig hundvakt om man känner för sällskap ibland.

Jag tycker hela idén verkar klart olustig. En hund är en levande varelse med känslor och behov och ingen handelsvara. läs mer på lanapengardirekt.nu precis lika olustigt som de som ”tar bort” sin hund, ibland av rena bekvämlighetsskäl trots att hunden är fullt frisk, i stället för att bemöda sig om att se till att hunden får ett nytt hem. Måtte jag aldrig bli så känslokall att jag börjar tänka i termer av att ”ta bort” en hund.

Det handlar trots allt om att ta ett liv. Att döda.

En kaktus på Alla Hjärtans Dag, kanske?

Jaha, hur firar saudierna Alla Hjärtans Dag, då? Med champagne tillsammans med kärestan? Röda rosor förbjuds i Saudiarabien skriver DN. Ja, ibland överträffar verkligheten dikten. Men nog verkar det som om de skriftlärde i landet läser Koranen som fan läser bibeln. Sedlighetspolisen i landet måste ha mycket att göra. Så visst får man ha förståelse för att medborgarna kan behöva en säkerhetsventil när man åker utomlands. Som den saudiske prins som en tid på 80-talet bodde med sitt följe på Hotell Sheraton i Stockholm och var här för att knyta affärskontakter och hitta nya intressanta projekt där han kunde plöja ner sina oljemiljoner. Bland det som levererades till den kungliga sviten var ett antal lådor whisky. Tror tusan det, man måste ju passa på när man befinner sig utom räckhåll för sharias handgångne män.

Undrar just om sedlighetspolisen även har tillträde till palatsen i sitt nitiska arbete för att upprätthålla moralen i Saudiarabien. Eller om detta är så att säga fredade zoner?Visst, för överheten gäller inte alltid samma lagar som för menigheten. Och det är inte precis unikt för Saudiarabien. Men däremot så råder en viss jämlikhet då utlänningar lika väl som saudier ofta döms till spöstraff för brott som till exempel alkoholförtäring.

Visst bör man ta seden dit man kommer. Men i vissa fall så kan det vara svårt att riktigt förstå tankegången bakom lagar och föreskrifter. Man kanske inte inser att något som är tämligen oskyldigt eller naturligt utanför ett land som Saudiarabien kan vara brottsligt. Men med tanke på landets oljetillgångar så är nog omvärlden beredd att svälja en hel del galenskaper bara inte tillförseln av de värdefulla dropparna stryps….

Dolly Parton-bron

Parton sjuk – får ont av brösten, berättar Aftonbladet.

Kom just att tänka på bron över Mississippi i Memphis, på gränsen mot Arkansas. Av någon anledning kallas den för Dolly Parton-bron.

Undrar just varför….

Meningen med livet

Ibland funderar man osökt över meningen med livet. Vad är syftet? Att dra ihop tillräckligt många ATP-poäng för att få en tryggad ålderdom? Att samla i sina lador så att det finns något för dödsbodelägarna att slåss om? Vart är vi alla på väg? Vi söker alla någon form av trygghet… vill ha någon form av garanti den dag vi inte orkar längre. När vi väl sitter på servicehuset så ska vi i alla fall ha dragit ihop så att det finns täckning för avgifterna. Vilken garanti är pengar egentligen? Inte hjälpte det den s k mediamogul som blev en av Sveriges rikaste människor och som avled för ett antal år sedan, p g a överdriven vällevnad. Förmodligen mådde han inte heller speciellt bra den sista delen av sitt liv. Sedan fick arvingarna slåss om miljonerna… men vad gav pengarna honom själv? En alldeles för tidig grav…

Jag kan heller inte låta bli att tänka på en f d medarbetare till mediamogulen… en ordblind s k IT-guru, som lyckades dupera finansmän som borde veta bättre, att plöja ned otaliga miljarder i sitt IT-företag. Ett av de mest gigantiska luftslott som landet någonsin skådat. Trots att bolaget hela tiden förlorade kopiösa summor med pengar, lyckades han få investerarna att fortsätta pumpa in medel, mot en utlovad avkastning ”någon gång i framtiden”. Själv sålde han sina aktier innan allt gick omkull och skrattade förmodligen hela vägen till banken. Enligt min mening det mest flagranta bedrägeri som skådats på år och dag. Men det går ju inte att åtala folk för att uppmuntra till att göra dåliga affärer…Nå, är han lycklig, då? Ja, f-n vet… Han har i alla fall redan givit ut en bok om sitt liv (sin ordblindhet till trots – förmodligen har en välavlönad spökskrivare varit i farten).

Blir man egentligen lycklig på att berika sig på andras olycka? Jag är gammalmodig nog att tro att synden straffar sig själv i det långa loppet. Detta har ingenting att göra med något lutherskt tänkande, jag är bara övertygad om att gott lönas med gott och vice versa. Den största tillgång man egentligen kan ha är goda vänner. Vad är det värt att ha skrapat ihop enorma rikedomar om man samtidigt gått över lik, trampat på andra människor och utnyttjat sina medmänniskor? Visst – pengar är bra att ha. Men de kan aldrig ersätta vänskap. Att osjälviskt ställa upp för varandra när någon behöver hjälp – att veta att man har nära och kära vänner som ställer upp, samtidigt som man själv är beredd att göra detsamma: där har ni enligt min mening den sanna tryggheten. Du kan ingenting ta med dig dit du går…. men vår vandring på jorden kan göras så meningsfull som möjligt. Vänskap är det finaste vi har- och det är samtidigt vår enda egentliga garanti här i livet. Vänskap mellan människor och mellan människor och djur. Så länge vi tar hand om varandra så är det aldrig hopplöst. Pengar och status kan aldrig ersätta vänskap – men ingenting säger heller att vi måste leva i fattigdom. Bara vi inte låter jakten på pengar och status ta över högre värden – då tror jag vi är illa ute.
Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk….

Dags att sova och drömma om något trevligt.

Vad vore livet utan skivmässor?

Som musikentusiast och skivsamlare är det naturligtvis alltid lika trevligt att besöka en skivmässa. Många av säljarna är själva samlare och säljer så att säga för att finansiera sitt eget vinylmissbruk. Ja, nu har ju även andra lagringsmedier tillkommit men på något sätt så verkar den gamla hederliga vinylskivan hålla ställningarna. Dessutom är det något visst med ett varmt, analogt ljud i motsats till det kliniskt kalla CD-ljudet. Eller är det bara som jag inbillar mig? I alla händelser så är det bra mycket roligare att hålla i ett LP-omslag än en CD och läsa baksidestexter etc. Det blir en visuell upplevelse i lika hög grad som en musikupplevelse. Dessutom är musikhistorien full av skivomslag som är riktiga konstverk.

Lördagen den 8 mars är det dags igen för den stora skivmässan i Solnahallen. Den 8:e mars är för övrigt ett klassiskt datum i svensk etermediehistoria då det var denna dag som Radio Nord år 1961 startade sina sändningar från m/s Bon Jour utanför Nynäshamn. Otaliga skivor har givits ut sedan dess men man kan väl inte direkt påstå att radion har blivit roligare? Nej, nu lämnar vi rixtöntarna därhän och fokuserar på det evenemang som ligger framför oss.

Sexhundra meter med skivor, CD och DVD – det låter väl lockande för en musikentusiast? Ja, jag ska vara med och sälja lite själv också även om jag främst är där för att hitta något till min egen samling. Och jag vet att jag efter varje mässa kommer att ha hemfört något nytt. I nio fall av tio så handlar det om vinyl. Det är alltid lika kul att på kvällen efter mässan slå sig ner i musikhörnan med något läskande och lyssna igenom dagens fynd.

Extra kul är det när ”vanliga privatpersoner” dyker upp som säljare på en skivmässa. Ja, det händer faktiskt ibland. Då handlar det ofta om att man vill göra sig av med sina skivor och är ute efter att få så mycket som möjligt (helst allt) sålt under dagen. Jag tycker att det vore en lysande idé om folk i större utsträckning kunde plocka fram sina skivbackar och skivalbum från vindar och förråd, kanske slå sig ihop med grannarna eller kompisarna och för en dag hyra ett bord på Solnamässan. Om man är ute efter att sälja skivor så är detta precis rätt forum. Alla som kommer hit är ute efter att köpa skivor och är musikintresserade. Dessutom samlas alla tänkbara smakriktningar här så det går att sälja det mesta från Elvis till tibetansk strupsång.

Varför inte testa? Gör det! Ring Johnny på Sunjay på 0513-12345 och kolla om det finns bord kvar. Tell’em RonnyBGoode sent you! Skulle borden vara slut så är det dags igen lördagen den 27 september så då har du bra framförhållning att leta fram dina gamla skivor, sortera och prismärka. Och du som är samlare / köpare: vi ses i Solna!