Bulletiner från Vita Huset

Alex Schulman och Hion Martell

Med en far som producerat Hylands Hörna och med Lasse Holmqvist (ni vet, han med den vita tofsen i pannan) som gudfar så kan man tycka att Alex Schulman’s mediakarriär borde vara utstakad. Men hans far Allan försökte inte påverka honom att gå i sina egna fotspår och innan Alex blev känd som bloggvärldens enfant terrible så hade han alla möjliga och omöjliga ströjobb. Allt från att jobba i livsmedelsbutik till översättare av filmundertexter. De flesta jobb fick han sparken från. När det gällde översättarjobbet så kan det ha berott på att hans översättningar inte alltid hade den rätta stilistiska klangen. Så till exempel översatte han ”gravity” till graviditet och ”Wait! I have an idea!” med ”Stopp för fan, jag har ett ID-kort!” Ja, det är så att jag misstänker att Alex ligger bakom odödliga översättningar som till exempel i Bröderna Marx på operan när Groucho försöker göra upp ett kontrakt med promotorn Chico och bit för bit av dokumentet rivs bort tills ingenting är kvar. The sanity clause (alltså att kontraktet skall förklaras ogiltligt om någon av parterna skulle drabbas av sinnessjukdom) översätts med sanitetsklausulen! Håll med om att Alex’ översättarande svävar över den godingen! Eller varför inte ”have you mowed the lawn” som blir ”har du flyttat gräsmattan”.

Det finns en allvarlig underton i detta. När Alex’ far Allan Schulman dog blev översättarjobbet ett sätt att förtränga sorgearbetet och han bad att få så mycket jobb som möjligt för att slippa tänka på det oerhörda. Bland annat kämpade han från sju till tre (alltså tre följande morgon) med att översätta en hel flyttkartong med avsnitt av Beverly Hills vilket borde kunna knäcka den starkaste. Men verkligheten kom i kapp honom. Alex började gå i terapi och det var hans terapeut som kom med förslaget att skriva av sig sina känslor. Nu hade ”fenomenet” Alex Schulman börjat få genomslagskraft, främst tack vare hans provocerande blogginlägg och Sverige delades i två läger: de som älskade hans blogg och de som tyckte att det var för jävligt att på detta sätt tjäna pengar på att vara elak och otrevlig mot sina medmänniskor. Själv erkänner Alex gärna att det var ett sätt att sticka ut och synas i mediebruset. Ja, visst lyckades det. Efter en lång skrivarsejour i torpet i Värmland med mycket whisky så hade han skrivit mycket om sin bortgångne far och kände att hans ångest efter alla år i en relation med en mycket äldre pappa – klasskompisarna kallade honom”Russinpappan” – nu började släppa. I samma veva hörde ett bokförlag av sig och föreslog Alex att skriva en bok om sin far. And the rest, as they say, is history.

Boken Skynda att älska syftar på en rad ur Tove Jansson’s Höstvisa – en av Allan Schulman’s absoluta favoritsånger. Nej, jag har inte ännu läst boken. Däremot bevistade jag i går kväll ett föredrag i Ekerö kulturhus där Alex berättade om boken och om sin far. Detta var första gången på många år som Alex återvände till Ekerö (ja, han bodde som liten på Lundhagsvägen 41 och pangade som åttaåring en ruta med en fotboll på Wärdshuset Väringgården). Boken har hittills sålt i runt 15 000 exemplar och jag återkommer med mina intryck så snart jag läst den. Detta var Alex’ andra föreläsning och även om kroppsspråket antyder en viss nervositet så märks detta inte på något sätt i hans framställning som sannerligen engagerar åhörarna. Frapperande är också att det är en uteslutande mogen publik som denna kväll kommer till Kulturhuset för att höra hans berättelse. Böcker och sedlar byter ägare en lång stund efter föredraget och Alex signerar för brinnande livet. Är det en ny, mänskligare Alex Schulman vi nu ser? Eller har han egentligen funnits där hela tiden men varit tvungen att tillgripa vissa okonventionella grepp för att synas och slå igenom? Är dagens medieklimat så grymt att framgång helt enkelt inte kommer till den som står med mössan i hand och väljer de vanliga vägarna att nå ut? Alex berättar om att han själv började tänka i dessa banor när han inför programmet Parlamentet fick en lapp från en av TV4:s manusförfattare där det stod att han till en person skulle säga ”du är ta mig fan fulare än Marit Paulsen’s f-a!” Om inte förr så började Alex nu inse på vilken låg nivå många av dagens underhållningsprogram befinner sig och han fick sig onekligen en tankeställare. Vart har det goda tagit vägen?

Alex kommer att medverka i ett kommande avsnitt av The Ronny B Goode Show och jag återkommer till detta. Men jag förstår att det är en sak ni undrar över:

Var finns kopplingen till Hion Martell? Klura på det ett tag. Vet du, Alex?

Tags: Alex Schulman, bloggar, Ekerö, Hion Martell, Skynda att älska