Lyckan är att leva med en pyrre
April 1, 2016 – 10:07 amNu har jag fått besked från djursjukhuset att Frida haft en lugn natt och att man har lyckats få ned kalciumhalten något. Preliminärt inleder man operationen om cirka en timme och det ska vara klart om 3-4 timmar om allt går som det ska. Dags alltså att åka in till Bagarmossen igen och vänta. Förhoppningsvis kommer nästa uppdatering att vara av positiv art.
Det finns många fördelar med att ha en fyrbent vän. Inte minst när det gäller att upprätthålla regelbundna rutiner. Du kommer ut i ur och skur och får på köpet motion. Dessutom mår du både fysiskt och psykiskt bättre av kontakten med din vän. Men det finns andra dimensioner av relationen människa-husdjur.
Många djur har en sällsam förmåga att läsa sin husse/matte och känna på sig saker på ett sätt vi inte förstår. Men när det gäller pyrrarna vete väl tusan om de inte är tankeläsare. Skillnaden är att Frida håller bättre ordning på mina tankar än vad jag själv gör. Ja, nog underlättar hon det praktiska arbetet många gånger. Det är som att ha en sekreterare som hela tiden påminner mig om vad som ska göras. Det må låta som en skröna men det händer ofta att Frida börjar prata med mig och visar att hon vill något. Så tänker jag: javisst tusan, klockan är snart tio och då skulle jag ringa det där samtalet, måste ta tag i den där skrivelsen, skulle kolla upp en sak… Jag har nämligen en tendens att ibland sväva iväg antingen i cyberspace eller musikens och litteraturens värld så att jag kommer bort från det jag egentligen skulle göra. Men så fort Frida ser att jag tagit tag i min konkreta arbetsuppgift lägger hon sig ned och kopplar av. Ofta ligger hon på mina fötter under bordet medan jag arbetar vid datorn.
Jag kan inte säga exakt när jag märkte att Frida inte mådde bra. En förändring i hennes betéende var att hon började gå ifrån sängen sedan vi sagt godnatt och lägga sig på golvet. Tidigare brukade hon ligga bredvid mig i sängen och det är riktigt behagligt, särskilt när det är kallt och ruggigt ute. Det hände ibland också att hon sov på min arm. Sedan låg hon där och höll mig sällskap tills jag somnat. Först då brukade hon förflytta sig till en annan plats. Men hon återkom under natten för att titta till mig. Så där vid tretiden brukar Frida komma och försiktigt nudda mitt ansikte med sina känselhår. Efter en titt på klockan konstaterar jag så att vi kan sova vidare och det är alltid lika skönt att somna om med denna underbara vitpälsade varelse bredvid sig. När det sedan blir dags att stiga upp – och tro mig, Frida är otroligt punktlig av sig – börjar vi alltid med en lång härlig gosestund innan vi förbereder oss för morgonpromenaden. Hon håller ordning på klockan och ställer automatiskt om till sommartid. F-n vet hur det går till…. Varje söndag medger hon också en sovmorgon.
Jag har dessa dagar när Frida legat på sjukhuset märkt vilket svårt projekt det är att komma upp i vanlig tid. Någon väckarklocka har jag inte behövt – jag har ju Frida som håller koll på mig. Kommer jag ut på promenaderna på egen hand när ingen puffar på mig? Vem ska påminna mig om allt jag ska ta tag i? Post it-lappar i all ära, men inte går de upp mot en trogen pyrrevän som ser till att jag får saker och ting ur händerna. Jag inser till fullo hur mycket Frida faktiskt betyder för mig i det dagliga livet,
Detta må låta egoistiskt. Som om jag utnyttjade Fridas godhet och positiva egenskaper för att själv må bra. Men jag vet att Frida skulle intyga att hon också mår mycket bra av vår samvaro. Jag vet att hon just nu längtar efter att bli frisk så att vi kan återförenas igen. Återuppta vår gemensamma promenader och göra nya upptäckter, knyta nya kontakter med människor och djur – allt det vi gör varje dag. När den dagen kommer fattar vi beslutet i samförstånd och jag skulle aldrig komma på tanken att försöka förlänga Fridas tid när hon väl sagt till. Då är det vad som gäller.
Lilla Frida, det är inte dags än. Inte på långa vägar. Vi har så mycket kvar att göra. Snälla Frida, kämpa!
Tags: Bagarmossens Djursjukhus, Frida, kärlek, närhet, operation, promenader, pyrenéerhund, pyrrar, pyrre